Ickevåld är en filosofi, ett sätt att möta livet och att hantera relationer på där varje människa ses som kapabel att ta ansvar för sitt och andras liv. Det gäller alla nivåer – i det personliga livet, i samhället, lokalt och internationellt.

Ickevåld är också det ord som används för att beskriva handlingar eller beteenden som har denna livshållning som grund.

Ickevåld är aktivt, inte passivt. Det har en egen kraft, en skapande själskraft, "soulforce", den positiva livskraften. Det ger mig mod att se mig själv som jag verkligen är, och fantasi att se hur jag kan bli

Ibland talar man om ickevåldet som en motkraft och motkultur. Ickevåld blir då en reaktion på våld och orättfärdighet, något man tar fram i kris och elände, när skadan redan skett. Men ickevåldets möjlighet finns redan inom oss. 

Ickevåldets förhållningssätt visar på möjligheten att bygga goda strukturer som kan hjälpa oss att bli hela människor. Det kan handla om
·        att skapa strukturer där människor blir hörda och efterfrågade
·        att välja att se olikheter och svårigheter som möjligheter till utveckling
·        att våga ta fram och visa på konflikter, våld och orättfärdighet för att möjliggöra och medverka till en förändring

Om våldet ändå möter oss ger en ickevåldslig livshållning oss möjlighet
·        att gå in i konflikter med ickevåldsmetoder för att finna andra lösningar än våldet
·        att möta orättfärdighet och förtryck på ett konstruktivt och kreativt sätt.

Ickevåldets förhållningssätt kräver minst lika mycket träning och mod som att hantera konflikter med hot, makt och våld, kanske ännu mer. Det handlar om
·        att varje dag välja livet och värna respekten för varandra.
·        öva sig i det lilla för att vara bättre rustad för det stora 

Aktivt ickevåld

Det är sunt att reagera mot våld. Men det finns olika sätt att reagera:

·          Att förbli passiv eller att samarbeta med våldet och därmed ge det fortsatt utrymme

·          Att reagera aggressivt eller med motvåld och därmed bli en del av våldets dynamik

·          Att möta våldet med ickevåld och därmed införa en ny dynamik 

Detta tredje alternativ kan beskrivas som aktivt ickevåld. 

Att omfatta aktivt ickevåld förutsätter
·      tron på att varje människa har förutsättningar att göra det goda och ett samvete som kan bli berört
·      tron på att varje människa är värd respekt även om hennes handlingar inte är det
·      tron på att respekten för människan är den starkaste kraften för positiv förändring, medan våld i alla former bryter ner och leder till mer våld. 

Ickevåldets filosofi grundar sig på uppfattningen att det som blir följden av en handling återspeglar handlingens natur; att t o m själva handlingen är ett resultat. När vi tar till våld eller reagerar med våld upprätthåller vi våldet och begår våld såväl mot oss själva som mot andra. När vi tillämpar ickevåld, skapar våra handlingar - hur obetydliga de än är - en förutsättning för nya relationer eller en ny riktning. Därför bör respekten för människan styra såväl vilka mål vi sätter upp som sättet på vilket vi tänker uppnå dem. 

Att kämpa för att övervinna våld kan innebära att utsätta sig för risker. I strider som innefattar våld tänker man sig att våldet riktas mot motståndaren. De som agerar med aktivt ickevåld accepterar som en konsekvens av sin övertygelse att - om det är nödvändigt - själva utsättas för våld för att bryta våldets spiral. 

Ickevåldskampens mål är att övervinna våld och orättvisa snarare än att besegra en motståndare, att uppnå ett resultat där alla de inblandades grundläggande behov tillgodoses, och därmed öppna vägen för försoning.  

Ickevåldets metoder

För dem som vill åstadkomma förändring genom ickevåld står dialog, konstruktiv kommunikation, högst på önskelistan. Även när dialogen förefaller vara i det närmaste omöjlig bör den fortsätta att vara målet för allt man gör. 

Några ickevåldsmetoder är:

Offentliga aktioner för att öka det allmänna medvetandet om en orättvisa och få stöd för kravet på förändring, när de som har makten inte vill delta i dialogen,

Demonstrationer  t ex

·      aktioner som vill visa på någonting: marscher, gatuteater, dela ut flygblad, vakor, faste-aktioner, bönevakor, sittdemonstrationer eller blockader

·      aktioner som har en direkt effekt på vad som händer

·       symboliska aktioner emot något som ger uttryck för den orättvisa man bekämpar. Sådana aktioner medför ibland  civil olydnad, att avsiktligt bryta mot lagar som stöder en orättvisa.

·       att vägra samarbeta med en orättfärdig politik kan också vara ett kraftfullt sätt att göra motstånd - om t ex sjömän vägrar att transportera kärnkraftsavfall och dumpa det i havet, eller om konsumenter beslutar sig för att bojkotta vissa varor. 

  Aktionerna kan variera i det oändliga, men syftet är

  att få uppmärksamhet

  att få folk/beslutsfattare/parter att ändra sig

  att göra det allt mer omöjligt att ignorera de behov som den    förtryckta gruppen har. 

Margareta Andermo

från bl a Diana Francis, H Goss – Mayr, Arne Naess, M Rödholm